Fint skrivet på Cyklopen i Högdalen. Fotograf: Toria Victoria
– Fitta! – Åh, tack <3
Etikettarkiv: poesi
Du och jag
Du och jag,
det ska alltid vara du och jag
när det är mörkt
när det är ljust
när jag inte kan sova
när jag är liten
när jag är gammal
alltid, alltid.
Du killar min hand
min hand killar dig
Du är varm
och våt
eller torr
jag värmer mina frusna händer
min frusna själ
Vi har varit med om så mycket tillsammans
så mycket blod
så hårt arbete
så många möten
så många sköna stunder
tusentals!
Ibland har det svidit
Jag har fått lirka med tranbärsdricka
och yoghurt
Jag var inte så rädd om dig alltid i min vílda ungdom
satt kallt
lät obehöriga komma in
tanklösa, otacksamma
Förlåt för det!
men det var länge sen.
Nu väljer vi sällskap med omsorg.
Låter endast den rätte komma in.
För att inte tala om hur bra vi klarar oss själva.
Hur fint vi har det.
Du och jag.
My Yoni – I love you!
My Yoni – I love you!
Så mycket smärta
Så mycket skräck
– var kommer allt ifrån?
Trygga, varma händer rör sig
fjäderlätt över min mage
Jag andas, fyller hela kroppen med qi
Den slappnar av
Ingen fara
Allt är lugnt
Njutning, värme
Snälla – sluta inte –
Sluta aldrig
Lämna mig inte
Snälla…
Jag skakar, först lite grann
vet inte vart det börjar
Skakningarna går som vågor
genom kroppen
Jag andas
Tårarna kommer
Andas
Hackar tänder
Mjuka, försiktiga händer
löser upp blockeringar
väcker skräck och rädsla
Så tryggt att jag vågar känna
Vet inte varför, bryr mig inte varför
Känns läkande
Och så läskigt
Hjälp – vad har hänt – varför?
Händer som inte kräver
händer som bara ger trygghet
händer i närvaro
människa som är kärlek
Tårarna rinner
bildar små sjöar i öronen
Jag snörvlar och snorar
Snälla lämna mig inte!
Snälla STANNA!
ALLTID
Så liten, så sårbar
Så levande
Mmm… skönt…
Vad händer?
Huden längtar beröringen,
njuter närvaron och kärleken
Någonting läker
Tryggt, så tryggt
Två händer läggs varsamt på min Yoni
bara varmt och stilla
Helt kravlöst
Omsluten av kärlek
Stillhet
En hand på Yoni
En på mitt hjärta
Varmt och tryggt i hela kroppen
Tårar som rinner stilla
av tacksamhet och lycka
Skakningar som avtar
Tänder slutar hacka
Kvar är bara stillhet och kärlek
Och oändlig tacksamhet
Jag älskar min Yoni
Alltid
(av Ingrid Frideborgsdotter som är akupressör, sexsibilitycoach och qigonglärare på Viva Vagina!. Orginalpostat här.)
Att ge namn åt sin mus
Följande dikt är en parafras på Britt G. Hallqvists översättning av T. S. Eliots Om katters namn. Den kom till när jag egentligen skulle skriva nånting helt annat: jag hade i uppdrag att bidra med en text om fittan, till en kommande fitt-antologi. Men min hjärna ville mycket hellre rimma.
Att ge namn åt sin mus, det är knepigt som katten.
Det finns inte många som duger till de´!
En grubblar sig tokig av grubbel om natten.
ETT namn är för lite. En vill minst ha TRE!
Först har vi det namnet som används därhemma,
det enkla, rejäla som Sköte och Snippa
och Mussla och Mutta och Mumma och Emma
(men helst inte Framstjärt, för det vill vi slippa).
Och om en vill undvika banaliteter,
så kan en väl flottare namn hitta på
som Freja och Indra, Venus, Demeter
– förnämliga namn, men rejäla ändå.
Men sen ska en hitta nåt säreget åt’en,
ett ovanligt slidnamn med glitter och fluff,
så att en kan känna sig stolt och belåten
och klappa på sudden och killa sin muff.
Såna namn som är utsökta, extravaganta!
Som Nekhebet, Isis och Myz och Mylitta
och Mut, Kunapipi och Jugumishanta.
Det är namn som blott bärs av en endaste fitta.
Till sist ska ni veta att Murra och Missa
har något som inte kan twittras tyvärr,
det namnet som ingen i världen kan gissa,
som springan om natten i hemlighet bär.
Så om vi ser någon som tyst mediterar
och grubblar, försjunken i länstolens famn
då vet vi medsamma på vad hen funderar.
Hen grundar och blundar – begrundar sitt namn,
sitt nattliga, muttliga, evigt ofattliga,
allra vaginaste, finaste namn.
FITTLAND 